superingrid

Jag har inte bloggat på länge. Det finns såklart en orsak till detta. Det är svårt att blogga när ens mamma är döende. Och ännu svårare att blogga när man helt plötsligt inte har någon mamma längre. Det finns ju liksom inget man kan skriva om. I över ett år har allt i mitt liv kretsat kring min mamma. Och då är det svårt att skriva en massa nonsens, att skriva om saker som ju egentligen inte har någon betydelse i det stora hela. Det har liksom inte funkat att skriva om sin dag när man sitter i cafeterian på Sahlgrenska och väntar på att ens mamma ska få cellgifter.

Men nu har jag börjat fundera på att blogga igen. Jag tycker ju att det är kul att skriva. Och jag måste ju vara hyfsat bra på det eftersom ni fortfarade tittar in här efter ett halvårs helt uppehåll. Men jag kommer nog inte att skriva lika ofta som jag gjorde innan. och jag kommer inte att skriva om min mamma. Det är för privat.