superingrid

Jag satt här i soffan alldeles nyss och kände helt plötsligt hur någonting förändrades. Mina kinder hettade till, min kropp blev lite varmare och mitt hjärta bultade lite hårdare. För att citera Gloria Gaynor: "first I was afraid, I was petrified", men sen kollade jag på klockan och kunde dra en lättnadens suck. Den var kvart över tolv och jag förstod med en gång vad det var som skett: Det är första maj och det är ju såklart mitt revolutionära blod som pumpar extra starkt i mina ådror just idag!

Fast jag ska förstås inte spendera dagen gåendes mellan Andra Långgatan och Gustav Adolfs torg i Göteborg sjungandes internationalen (Upp trälar uti alla stater...) tillsammans med alla gamla övervintrade gröna-vågare och små söta pandapojkar. Jag ska minsann spendera dagen i biblioteket här i Växjö. Yay. Som plåster på såren får jag lyssna på lite imperiet och drömma mig tillbaka till tiden då det värsta som fanns i min värld var schengenavtalet och inte en tenta i samhällsvetenskapliga metoder...